Disponent H.L.Larsson i Mora från boken: "De gamla berättar Orsaminnen"

Jämt Mor (1854-2april1926) Jämt Jon Hanssons änka berättar:

Då hon var 7år,var hon med sin far Pets Lov, och de andra i Hökvallsåsen på höbärgning

Jag minns ej så mycket själv, men far har berättat flera gånger.

En dag hörde de av hur hästen, som gick i skogen i närheten och var äldad (frambenen

hopbundna med en björkvidja, som tillät endast korta steg), hoppade och sprang.

Far skyndade iväg,  för att se efter hur det var. Han såg några stora konstiga spår på marken

och gick och betraktade dem. Plötsligt fick han ett våldsamt slag över axlarna, så att

han föll och förlorade medvetandet. När han åter kom till sans, var västen och

livstycket sönderrivna och likaså hatten. Nu förstod han att han varit utsatt för BJÖRN!

Han ropade och folk kom dit. Falla( far) kom emot dem med trasorna i händerna

Björnen såg man ej till men spåren. Falla var matt och svag och alla voro mycket förskräckta

Falla kryade snart till sig men i ena axeln kände han smärta vid väderombyten  och

ansträngning under hela sitt liv. Det var samma Björn som slagit

"Bjenntiita" och en karl från Hornberga

"Speners "Mor vallade korna. Plötsligt fick hon se att björnen hade slagit ner en ko.

Kon låg och björnen satt på henne. Vallkullan  ropade allt vad hon förmådde

sprang fram och föste iväg björnen  Han lämnade kon och lunkade iväg

Kon var i det närmaste oskadd. Björnen syntes ej mer till.